Kolla gärna in den nya bloggen: www.ebbatankerochfilosoferar.blogspot.com

I torsdags fyllde jag 33 år. Japp, nu är man tant. Eller nåt. och sedan i torsdags ungefär har jag varit oerhört irriterad på folk som inte beter sig som folk, som svenskar alltså. Till exempel (ett ganska osvenskt beteende men ändå väldigt vanligt bland svenskar) rökare. Ursäkta mig, men, visst får var och en göra egna val här i livet. Vill en person sabba sina lungor och blodkärl så får man väl göra det, men att utsätta andra för samma gift? Är det ok? Det finns oändligt många studier som visar att tobaksrök är farligt. Både att själv röka och passiv rökning. vad ger då en rökare rätten att tända en cigarett mitt i en folksamling? Precis utanför ett köpcenter? På båtdäck (det enda stället på en färja där man kan få sig lite "frisk luft")? Det är respektlöst! Visst kan jag också förstå att rökare är beroende och liksom "måste" få röka. På det kan ge lösningen att man kan vika ETT av båtdäcken för rökare så kan vi andra hålla till på de andra däcken. Men det finns faktiskt ingen ursäkt för att tända en cigarett i en folksamling eller utanför köpcentret. Det är en av sakerna som irriterat mig otroligt de senaste dagarna. En annan sak är folk som liksom tränger sig. Smiter före i kön osv. ja, detta är så svenskt. Vi är ett snällt folk som villigt köar i timmar. Tyvärr är inte resten av världen funtad så. bara att acceptera antagligen, men likväl. Den senaste tiden har detta irriterat mig, kanske för att jag själv blev utsatt för det. Låter säkert jätte gnälligt men likväl. Så har det varit.

Min fundering här nu, om man ska vara lite självkritisk. Varför reagerar jag så här? Jag brukar vara mer tålmodig än så! Beror det på mitt svängande blodsocker (som jag liksom gått och trott att jag klarat mig ifrån) eller på att jag blivit 33 och det är då tålamodet tar slut? Lite som att man fått ett begränsat antal ord och när man uttalat alla de orden. Då är de liksom slut?

Ja, vem vet. Men jag hoppas att det är blodsockret. För i så fall finns det hopp om att jag INTE blivit en gnällig gammal tant.