03:36:06, av Ebba, 154 ord, 56 visningar  
Kategori(er): Familjeliv

Längtar så fantastiskt mycket till fjällen! Årets skidresa till Sälen i vintras gav verkligen mersmak! Det gör nästan ont när jag tänker på att det antagligen inte blir nån fjällresa i vinter.

Så här sitter jag nu, kollar på bilder från sälen. Det är nästan så jag jag kan tänka mig att åka en sväng till Norge och jobba bara jag får åka dit. och helst till jul då. Tänk er själva: Julmorgon, ut i backen, åka lite skidor, in i värmen, basta, äta lite gott, julbord på en restaurang och mys med julgodis, lite julklappar och tända ljus på kvällen.

Dock ser mitt schema inte ut att rymma en Norgeresa. Så de ser inte ljust ut. Nån som har en skidresa över som de vill bli av med? *drömmer vidare*

21:23:14, av Ebba, 412 ord, 53 visningar  
Kategori(er): Familjeliv

Nu är jag inne på min andra vecka med veckohandling. OCH det funkar kanon! Jag har i och för sig gjort det enkelt för mig, jag använder helt sonika Icas "blliga veckan" matsedel! Varierat, billigt och gott! Kan det bli bättre? Maträtterna är ganska enkla också och dessutom finns färdiga shoppinglistor att skriva ut. Bara att skriva upp vad man förövrigt behöver i matväg (typ bröd, kryddor och pålägg osv) och sen komplettera med den färdiga listan. Plätt lätt. Kräver nästan ingen planering alls! Sen kan man ju vara lite wild and crazy och inte köra maträtterna på exakt rätt dag. Eller kanske till och med byta ut nån maträtt.

Mamman i huset, tillika jag, är helnöjd. Vi spar säkert pengar på detta och jag får äntligen till lite variation i matlagningen. Dock finns ett litet minus även för mamman, pappan i familjen kör hellre sitt eget race än att använda mina listor så hittills har det blivit så att matlagningen fallit på min lott. ÄN gör det inte så mycket. Att laga mat är inte särskilt tråkigt eller jobbigt, det jobbiga är ju när man inte vet vad som ska lagas eller vad man har hemma. Det prolemet försvinner helt med veckomatsedel!

Barnen, de är inte överlyckliga. Mina barn har visat sig vara en aning kräsna när det gäller mat. Så det har livit gråt och gnäll vid mer än en måltid. Men detta är ändå något bra tycker jag. För jag tolkar det som att de fått alldeles för enformig mat innan och blivit lite rädda för att prova nya saker. Elias sa häromdagen när det bjöds färsk tortellini med gräddkokt sparris: "Mamma får ALDRIG mer laga mat! DET ska pappa göra!!"

Men döm om min förvåning en annan dag när barnen slukade varsin skål med morotssoppa, där hade jag faktiskt väntat mig motstånd!

Så maken då, jo, jag tror han är rätt nöjd faktiskt.

Så mitt tips till er som funderar på att börja veckohandla men fruktar allt planerande; Gör som jag, sno färdiga listor på nätet. Smidigare kan det kanppast bli!

10:46:40, av Ebba, 198 ord, 38 visningar  
Kategori(er): Studentliv

Sitter med böckerna och försöker plugga. Försöker är rätta ordet. Det går så segt!! Om man bara skulle strunta i att plugga och gå på tentan och liksom chansa? Vad tror ni? Borde väl funka, eller...?

Det är inte det att det inte är intressant, det är det att det var så längesen jag tentapluggade att jag inte riktigt vet hur jag ska gå tillväga. Skriva en massa frågor och plugga in? Tokläsa mina totalt oläsliga anteckningar? Plöja böckerna?

Ni ser ju själva. Helt hopplöst! Tror jag ska sätta mig och skriva ner alla sjukdomar som vi ska kunna och så små rubriker: Orsak (etiologi), diagnostik och behandling. Sen bara råplugga. Gäller bara att få tummen ur och faktiskt göra det också... Sen har vi ju kapitlet om barn och läkemedel och tillväxt oxh avvikelser i tillväxt och... massa annat.

Låter jag lite uppgiven? Det är jag egentligen inte. Känner alltid såhär inför en tenta eller en större uppgift. Det brukar ordna sig. På nåt sätt.

20:11:24, av Ebba, 240 ord, 98 visningar  
Kategori(er): Allmänt

I dag var första gången jag sjöng "offentligt" med kören. Jag har alltså gått med i pingstkyrkanskör om jag ju nu råkat glömma bort att tala om det. SÅ kul att äntligen sjunga i kör igen. Har saknat det big time vill jag lova. Sjöng ju i kör i tonåren och innan jag fick barn (och det fick jag ju rätt tidigt...) Så nu tyckte jag verkligen att det var dags! Nu när man ju är med i en kyrka som har en kör.

Tycker att det gick riktigt bra, tur att jag har lätt för att lära mig nya sånger, för de flesta var nya för mig innan övningarna.

Precis innan mötet fick också veta att en medlem i kören ska vara med i körslaget (i kören ledd av Amy Diamond såklart). KUL.

Och just därför hade vår körledare kontaktat Amy så hon kom till kyrkan och sjöng "We are the world" med oss. Det fick avsluta gudstjänsten denna söndag. Riktigt trevligt avslut på ett fantatstiskt möte.

Får väl vara nöjd med att vid premiären för mig i kören sjungit med Amy Diamnond, nästa gång är det konsert med Bengt Johansson den 11:e oktober. Kom vettja!!

14:55:15, av Ebba, 330 ord, 55 visningar  
Kategori(er): Allmänt

Sitter och skulle väl egentligen plugga en stund till, men har varit ganska så duktig i dag så jag bloggar lite. Blev utmanad av min syrra att skriva 10 saker som ni inte vet om mig... Undrar om det går att få i hop 10 sådana...? Som man liksom kan outa menar jag... Lets try it!

* Älskar att bada, tar nig ett bad nästan varje dag...

*Får alltid besluitsångest när jag ska äta ute/fika med någon. Tar jag nåt annat än samma som den jag fikar/äter med ångrar jag mig nästan alltid...

*har som denna veckas meny buffe´s "billiga veckan", bara för att testa om det verkligen går att laga mat till en familj för under 400 kr (verkar funka hyffsat...)

*Är mer spara än slösa, är nog lite dumsnål i bland, så dumsnål att det ibland slutar med att något kostar mer än det skulle om jag valt ett dyrare alternativ än jag från början gjorde...

*springer varje morgon tre varv runt i huset för att leta efter än det ena än det andra.

* har ganska lätt för att stressa upp mig om jag tror att jag är lite sent ute.

*Har bara en endaste gång i hela mitt liv smakat på alkholhaltig dryck (ja förutom cider som man köper på ica då) och då var det ett glas rödvin. INTE gott!

*Känner mig totalt bortkommen i "finare" sällskap och på "finare" restauranger, mitt "fina" efternamn till trots...

*Har nyligen blivit "pingstvän" och trivs bättre än någonsin!

*Längtar hysteriskt efter att få åka slalom igen. Står längst upp på önskelistan just nu.

Så jag utmanar alla som vill bli utamanade! Diplomatiskt va? ;-) Skriv gärna en kommentar om du jort utmaningen så kan jag komm aoch läsa. Alltid kul som avrott i pluggandet!

14:43:00, av Ebba, 419 ord, 41 visningar  
Kategori(er): Familjeliv

I helgen har vi varit i Uppsala. Känns som det blir mer och mer glest mellan gångerna, vilket är lite synd. Vi kom lite impulsartat på i helgen i alla fall att vi skulle upp. Jag kände framför allt att jag ville träffa pappa, han har en demessjukdom och varje dag, vecka, månad och år är ju viktiga nu. Livet blir så skört. Så oförutsägbart. Var i alla fall helt ok att träffa honom. Även om man inte kan göra något för att hjälpa. Sånt får mig att känna mig ganska maktlös. Att vilja hjälpa, fixa, men ha bakbundna händer. Jag ber i alla fall att han ska få ro.

För övrigt har det varit en helg med fantastiskt väder. Solen har strålat och det har känts som riktig sensommar, eller är det Brittsommar det heter? Runt 20 grader och så där klar hög luft. Lovley!

På lördagen var vi en snbbis till stan, kollade in en soffa på Europa möbler, föll pladask för en svart tygsoffa med divan. Maken håller på för fullt och fixar i TV-rummet och en ny soffa kändes akut. De gamla ligger nu ute på blocket om nån skulle vara intresserad! ;-) Vi har i alla fall ledsnat på den. Tänker mig att det nya TV-rummet ska få gå i vitt, svart och limegrönt. Borde bli nice! Återstår bara att se hur vi ska få hem soffan...

På kvällen hade jag vart och lämnat barnen hos sina kusiner (var knappt att vi hann med att åka dit, var ju ett tag hos pappa och sen rusade liksom dagen på) men kul att bara titta in i alla fall. Barnen ville stanna så de fick sova över. SÅ kul att de kommer så bra överrens med kusinerna. Trots att de inte ses så ofta.

Kvällen ägnade vi åt middag ute med svåger och svägerska och avslutade med bio. "The ugly truth" blev det. Så kul film! Skrattade rakt ut flera gånger, men pryd får man inte vara om man ska se den...

Ganska intensiv helg men ändå riktigt skön! I natt har jag jobbat och i dag har jag sovit. Nu MÅSTE jag börja tentaplugga. MÅSTE MÅSTE MÅSTE. Så varför sitter jag och bloggar?! Tjineling!

18:30:35, av Ebba, 132 ord, 86 visningar  
Kategori(er): Familjeliv

Kom på en ide, vet inte om den är praktiskt genomförbar egentligen men om det funkar borde den vara ganska bra. Om man gör 4 veckomenyer för middagarna här hemma. Alltså 5 rätter per vecka och helst olika rätter då. 20 olika maträtter alltså. Och så gör man en inköäpslista för varje meny, så är det bara att skirva ut den inköpslistan som är för den veckans mat (plus lite frukost mat och så såklart). Så behöver man inte tänka ut vad man ska laga, man behöver inte göra nya matlistor varje vecka och man behöver inte stå i affären och fundera på vad det är man ska handla...

Bra eller dåligt? Vad tror ni?

21:56:38, av Ebba, 608 ord, 44 visningar  
Kategori(er): Allmänt

Lite smått inspirerad av min käre svåger så tänkte jag att jag härmed ska recencera en alldeles förträfflig restaurang. Fast egentligen så är det inte i en restaurang i första hand. Det är något så tråkigt som en golfklubb. Nämnligen Sands golfklubb strax utanför Bankeryd, mot Mullsjö till. Både läget och just det faktum att det är en golfklubb gör ju att man drar öronen åt sig. MEN Jag har varit där några gånger nu och lunchat med maken och jag kan intyga att det är få restauranger som lever upp till deras standard.

Först och främst:
Maten. De har alltid två rätter att välja mellan som dagens. Ofta fisk eller kött. Maten är husmanskost och även det kan tyckas låta lite tråkigt MEN ack så gudomligt gott när man smakar. Åt i dag Grillad Lax med fårost, svamp, sticklök och parmesancréme. På potatisen hade de hyvlat tunna band av morot och förmodligen marinerat morötterna i nåt gottigt. Låter så banalt och enkelt, men jag lovar, det är en smaksensation utöver det vanliga. På minussidan när det gäller maten dock är att jag starkt misstänker att de har socker i maten. Den har ibland en tendens att smaka rätt så sött. Så för att de skulle få absoluta toppbetyg på maten skulle den smaka lika bra som den gör, men inte så sött då. Sallad, dryck och kaffe med en liten kaka ingår till lunchen. Dock ska påpekas att salladsbordet har en tendens att vara något ojämt. Ibland supergott med massa olika salladstillbehör och färsk frukt och ibland, som i dag: Tråkig pizzasallad och rivna morötter. Nope bättre kan dom! Kakan till kaffet brukar dessutom vara en aning torr så den kan man skippa, men det är ju bara bra det! Extra plus dock för det kolsyrade vattnet i stora karaffer med citron, lime eller gurka i. Frächt!

Läget: Fantastiskt läge ute på landet långt (känns det som) från all stress inne i stan. En fantastisk veranda där man kan sitta och njuta av höstsolen samtidigt som man kan kolla på när golfarna försöker sätta bollen i 18:e hålet. Och så lugnt. Fridfullt. Absolut inte stimmigt och stressigt. Dessutom tar det bara 5-10 minuter att åka hit från bankeryd, vilket är anledningen till att vi ibland lunchar där. När jag hemmapluggar till exempel.

Känslan: Helt ok, ganska tidlös inredning, åt det strikta, skandinaviska hållet. Passar bra i hop med lugnet. Lite snobbvarning dock, med tanke på golfen. Sand är en exklusiv golfklubbb och det märks att det är det de vill ge sken av. Men samtidgt är det ändå lite "vanligt" folk där och äter. Inga byggjobbare i skitiga kläder kanske, men ändå inte sådär överdrivet strikta människor som det kan vara på "finare" ställen. Kanske har det att göra med att många som äter det just gått en runda i golfspåret...

Allt som allt en mycket prisvärd upplevelse att äta på Sand. Lunchen kostar 89 kr. Överkomligt med tanke på den underbart goda maten och läget. Blir man dessutom stammis och skaffar konto där så kostar det bara 79 kr (tror jag) och då är det ju inte ens dyrare än inne i stan.

18:56:44, av Ebba, 491 ord, 53 visningar  
Kategori(er): Hälsa

Förväntar mig inga sympatier. För jag vet att jag har mig själv att skylla. Gick ut för hårt med joggingen. Kanske är jag lite asketiskt lagd? Kanske gillar jag smärta och att pina min kropp? Eller kanske inte. Förmodligen är jag bara envis. Och lite dum kanske.

Hade ju lite ont i benhinnorna för ett tag sen (ja, jag erkänner, jag har accepterat att det var benhinneinflammation det handlade om). Men jag vilade några dagar. Kände nästan inte av det alls och så sprang jag en dryg mil. Gick bra. Faktiskt. Kände nästan inget alls när jag sprang och bara lite efteråt. Så lilla jag tänkte att: "ja men då är det ju grönt!". Kan jag springa en mil och det inte blir värre än så här, då är jag ju bara lat om jag inte joggar. Sa liksom kämpandan i mig (och den del av mig som inte vill bli totalt försoffad), men förnuftet sa att eftersom jag kände nåt alls över huvud taget så borde jag ta det lugnt ett tag till. Tror nån jag gjorde det?

I dag sken solen. Jag hade suttit inne hela dagen med en skolrapport. Blev så äntligen klar en hel timme innan det var dags att hämta barn. En liten joggingtur kändes som en välbehövlig belöning!

Så jag gav mig ut. Tänkte: Jag är inte förkyld, jag har inte ätit så illa i dag så i dag borde det gå riktigt bra att springa. Den lilla detaljen med benen hade jag helt lägligt förträngt. Gick riktigt bra i början. Men efter ca 1 km började det göra ont. Mest i vänster ben. Sen ondare och ondare och ondare. Men tror ni jag la av? Nej, envis som en åsna är jag och spurtade på i 3 km till. Blev totalt 4 km. Sen bröt jag faktiskt. Hade tänkt springa 5 km men det gjorde faktiskt för ont. Linkade hemmåt och var en smula arg på mig själv efter detta. VARFÖR gör jag så? Sen blir jag irriterad. VARFÖR får man benhinneinflammation?! Har aldrig haft problem med detta innan och det är ju inte så att jag direkt är nybörjare på att springa. Har alltid sprungit mycket på asfalt och har bra och dämpade skor. Så... hmmm, varför?

Antar att det blir till att inte jogga på ett tag nu då. Precis lagom tills det är riktigt kanonväder för jogging. Hög, klar lite småsval höstluft och en stor sol som strålar från en klarblå himmel.

Får väl nöja mig med promenader och min crosstrainer då. För DET borde väl vara ok trots benhinneinflammation?!

19:17:08, av Ebba, 352 ord, 57 visningar  
Kategori(er): Familjeliv

Tänk om man levde i en perfekt värld. En värld där det inte finns odjur. Eller närmare bestämt spindlar. Vi har nog det största tillhållet av spindlar i hela Sverige i vårt hus. Och inte är de små, nej, de är STORA, GROTESKA och ÄCKLIGA! När jag efter nattjobb i morse kom hem och skulle gå på toaletten vände jag snabbt i dörren. I badkaret kravlade nämnligen en av dessa gigantiska spindlar omkring. Jag sprang (smått svettig nu) och hämtade vårt insektsgift. Sprutade och sprutade på varelsen men han fick bara fnatt och började kravla runt som en galning. Tillslut tog jag en av barnens badleksaker och drämde till spindeln. Ingen effekt, så jag drämde till igen. Det dånade i hela huset, tur vi inte bor i lägenhet! Men andra gången tror jag att jag träffade. Jag backade ut ur badrummet, smått euforisk över att JAG lyckats rädda min familj undan denna groteska varelse. Utanför badrummet hade dottern på behörigt avstånd följt det hela och sa nu:

"Vi stänger dörren nu mamma."

Det tyckte mamman var en bra ide. När så äldste sonen vaknade (att han inte vaknade av dundrande smällarna i badkaret är att beteckna som ett mirakel eller kanske bara ett tecken på att han börjar bli stor...) fick han spola ner tingesten i avloppet. Slutet gott allting gott. Nu fasar jag bara för nästa gång en sån vedervärdig tingest behagar visa sig. Vet tyvärr att det garanterat inte är sista gången vi får oinbjudna gäster.

Tror det var en sån här som kröp omkring, kroppen var utan att överdriva lika stor som en cashewnöt. Och benen säkert 6 centimeter långa.

Undrar vart man ska flytta för att slippa dessa odjur? Nordpolen kanske? Tål att fundera på. De lär ju även ha bra löner åt exempelvis sjuksköterskor...

19:56:51, av Ebba, 152 ord, 52 visningar  
Kategori(er): Familjeliv

Har varit så inspirerad i dag! Jag har joggat (japp, det blev av men min knäpp-ipod vill inte skicka över träningsdatan till min knäpp-dator. Min laptop känner dessutom helt plötsligt inte igen min ipod, gissar att det är en fnurra poå tråden... eller nåt), jag har vart på stan med alla tre barnen, vi har ätit glass på mcdonalds (inte jag, barnen!), storhandlat på ica maxi (återigen med alla barnen), stekt och ätit pannkakor, vikt in hela tvättberget i garderoberna, tvättat, bakat blåbärspaj OCH gjort världens godaste hemma gjorda lasagne. Tände inför middagen en massa ljus, dukade med det fina porslinet och tyckte själv att jag gjort det riktigt mysigt.

Äntöloigen är middagen klar och alla sitter vid bordet, då tar Engla en smakbit och utbrister:

"MAMMA! Det här var isäckligt!"

A'int life wounderful!

09:25:28, av Ebba, 167 ord, 58 visningar  
Kategori(er): Familjeliv, Hälsa

på min nikeplus mini här intill kan ju lätt avgöra att det var ett tag sen lilla ebba var ute och sprang. Stämmer. Dels för att jag haft ont i mina benhinnor så jag har velat att de ska läka ordentligt (som om! som sonen skulle ha uttryckt det) och han skulle kanske ha lite rätt. Visst HAR jag haft ont i benhinnorna men det skulle förmodligen inte stoppat mig om jag kom på att jkag verkligen ville springa. Jag har helt enkelt saknat motivation denna senaste veckan. Jobbat en hel del förståss, vilket lätt gör att man blir lite trött, men på det stora hela saknat motivation. Skulle gärna ta en tur nu dock, men barnen sitter och väntar på frukost och ingen make är hemma denna helg så jag antar att det faller på min lott att fixa frukost.

Men senare i em kanske... Den som lever får se!

18:23:13, av Ebba, 418 ord, 49 visningar  
Kategori(er): Allmänt

Lovade ju att dela med mig av mina alster som jag pysslade i hop för ett tag sen. Dröjde visst lite. Sorry!

Nu har jag i alla fall laddat upp två pysselbilder.

Här är en egenhändigt målad kopp och en egenhändigt stickad strumpa. Håller fortfarande på med den andra, så det tar sin tid. Men ändå en ganska så mysog sysselsättning, att det drar ut på tiden beror i och för sig mest på att garnet tog slut och jag vart tvungen att åka och köpa mer. Koppen är jag inte helt nöjd med. Färgen var så seg och tjock att det liksom blev "bulligt" där man målat. Får fundera på hur man ska komma runt det. Ganska roligt att måla koppar annars. Har just precis i dag målat ytterligare tre muggar, med barnmotiv och barnens namn på. De är jag rätt nöjd med men de är inte klara än så de får ni se en annan gång.

Förutom dessa pyssel sydde jag afktiskt en väska av vaxduk också. Den blev faktiskt bra, men jag har ännu inte samlat i hop tillräckligt med motivation för att sy på handtagen, kom liksom av mig och sen har det inte blivit av. Men det kommer. Det kommer!

Så har jag då bakat i dag också:

Chokladcupcakes med vitchoklad och nonstop!

receptet kommer här:

Grundrecept för chokladcupcakes, ur Leilas "A piece of cake"

3 ägg
2½ dl socker
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
1 dl gräddfil (jag hade ingen hemma och tog istället lätt creme fraiche, det funkar det med)
2 msk kallt kaffe
3½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
4 msk kakao
1 nypa salt
100 g mörk choklad (70%)

Vispa ägg och socker och vaniljsocker riktigt pösigt. Smält smöret och rör i gräddfil och kaffe. Vänd ner i smeten. Blanda de torra ingredienserna och vänd även ner det i smeten. Smält chokladen och vänd ner i smeten. Klicka upp i 12 stora cuppcakes formar (gärna i muffinsplåt!).

Här gjorde jag min egen modifiering och hackade vit choklad med limesmak och tryckte i muffinsen. Grädda i ca 15 i 175 grader.

Frosting:
60 g mjukt smör
5 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
½ dl kako
100 g philadelfiaost
1 msk varmt kaffe.

Blanda i hop och bred på muffinsen när de har kallnat. Garnera med nonstop eller vad du har hemma. :-)

20:15:00, av Ebba, 209 ord, 75 visningar  
Kategori(er): Arbetsliv

Sitter hemma vid köksbordet med tända ljus, en stor kopp latte och lite mörk choklad. Laddar upp inför nattens jobb. Min andra av två denna helg. Tack och lov att det inte är tre nätter i alla fall! Helg+natt är nästan det värsta jag vet. Inte jobbet som sådant utan att när man kommer hem från jobbet är huset fullt med vakna barn. Maken vill inte riktigt kliva upp kl 7:30 en lördag, det förstår jag, men det gör det liksom svårt att somna! Sen sover jag oftast ganska oroligt när jag väl somnat eftersom ju huset är fullt med vakna människor. Sover mycket bättre när jag har huset för mig själv. Detta i sin tur gör ju att jag blir en aning trött, sur och grinig. Ingen annans fel, men det är så det är. Så helgerna när jag jobbar natt är kanske inte de trevligaste. Tur att det i alla fall inte är varje helg nu! För när man går på schema så är det bara var tredje helg! Tjihoooo!

Nope, over and out. Time to go to work...

10:00:19, av Ebba, 401 ord, 65 visningar  
Kategori(er): Hälsa

Har nog återigen, efter ett oändligt oräkneligt antal svackor, kommit i gång med joggingen igen. Var lite förkyld förra veckan vilket på ett tjusigt sätt svepte mig av banan. Igen. MEN denna gång ville jag inte att det skulle ta flera veckor innan jag var i gång igen så jag tog en planerad kort och LUGN runda i måndags. Inte min bästa tid direkt, men medelhastigheten var 5,55 minuter/km. Sprang 5 km på 30 minuter. I vanliga fall går den rundan på ca 25 min. Men det kändes bra och jag blev inte ansträngd i astman. Så, taggad av detta drog jag åter iväg i onsdags. Ännu en tur på 5 km men denna gång ganska mycket backigare. medelhastigheten blev nu 5min48sek/km. Lite bättre än måndagen och jag tyckte fortfarande att jag tog det rätt lugnt.

SÅ i går då, så tänkte jag ta en kort liten runda innan jag skulle duscha och äta och åka till jobbet. Efter ca 1½ km kändes det så bra att springa att jag bestämde mig för preem-rundan, en runda på ca 8 km. På tillbaka vägen kände jag att jag hade mera kraft kvar så jag tog ett extra varv runt attarpdammen också. Sträckan slutade på 10,1 km på 56 minuter. Snittid 5,36. HELT ok att springa fortare på en längre sträcka!

Så till baksidan då. När jag sprungit nu det sista har jag fått ont ca en dm ovanför fotknölen på insidan av smalbenen. På båda sidor och det gör ont att gå, blir stel liksom och ännu ondare om man trycker där. Det går över på ett par dagar. Men jag fattar inte vad det beror på? Har inte jhaft problem med detta förr. Första gången det kom var efter en lång milsrunda i hallby på ganska ojämn terräng. Sen har jag bara sprungit på jämt underlag och ändå får jag ont. VAD är detta? Det är inte benhoinnorna, de sitter inte där. Skulle bli ganska irriterad om en sån grej ska sabba mitt springande nu när konditionen inte är ett hinder egentligen.

Nån som har en aning om vad detta är och vet vad man kan göra åt det??