Kan det bli bättre? När jag vakande efter min "dagsömn" så strålade solen in genom fösntret, det gnistrade och sprakade ute och himlen var alldeles blå. Blev lycklig ända in i själen och kunde inte med att somna om. Istället tog jag och Tomas med oss Engla och hennes pulka och tog en skogspromenad. Så härligt med knarr under skorna, solen i ansiktet (även om den var på väg ner vid det laget) och en glad dotter i en pulka.