I dag har jag som jag skrev nedan varit i Stockholm och shoppat. Mina stackars fötter är tyvärr inte vad de har varit. Minns när jag kunde gå i timmar på stan, ta en fika och sen gå ett par timmar till. Har inget minne av att mina fötter led nämnvärt. Eller så har jag förträngt detta faktum. Fåfäng och lite lat som jag är så tog jag inte med några skor i dag. Jag tog bara helt sonika på mig mina svarta stövlar som jag planerar att ha på TV-framträdandet i morgon. Ville packa så lätt som möjligt så jag tänkte att det skulle gå bra att gå i stövlarna hela dagen. Aj aj aj vad jag bedrog mig! haltade mig fram sista biten till uppsala pendeln när jag skulle till Uppsala. Än värre blev det när man vilat fötterna ett tag på tåget och åter satte fötterna i rörelse. Men tror ni det hindrade mig från att shoppa vidare i Uppsala? Nope, självklart inte! Kände mig inte alls hemma i Stockholm, mest förvirrad faktiskt, så jag hittade inget. Men, i Uppsala släppte det! Nu tror jag bestämt att jag är klar med julklapparna till Engla i alla fall. Möjligen snart klar till pojkarna med, men den biten har mest Tomas skött via nätet.

Men onda fötter till trots så har jag haft en mycket rolig dag! Träffat min svägerska Diddi och vi fick ju chansen att shoppa och umgås ostört nästan hela eftermiddagen. DET har nog aldrig hänt innan. Och dessutom shoppat, PÅ STAN, som jag ALDRIG gör längre. Shoppar nästan enbart på nätet annars. Men visst är det nåt visst med att släpa runt på kassar och TA i varan innan man bestämmer sig?

På vägen hem till mamma efter min lilla shoppingtur fick jag lite flashbacks också. Satt på buss nr 7 på väg mot södra Årsta, med flera kassar och skrikande mage. På nåt sätt kändes det mycket bekant! Ägnade mig MYCKET åt just stan-shopping när Isak var liten, då hade jag inte körkort och jag bodde i södra Årsta. Kan knappt fatta att det är 11 år sen! Bara barnvagnen som saknades!

Dock övergick jag till nätshopping när jag kom hem till mamma. Hon ville köpa julklappar åt mina barn och hon tycker att det är jättesvårt att springa i affärer, eftersom hon är synskadad. Så jag beställde helt enkelt saker hon ville köpa åt dem! Några tangenttryck så var det klappat och klart!

Men bäst av allt denna dag var nog besöket hos pappa. Han mår MYCKET bättre än sist jag träffade honom. Han var nästan sitt forna jag och vi hade en mycket trevlig pratstund. *Glad*

Nu ska en mycket trött men glad liten mamma på vift sova. Tror jag somnar snabbt och gott!