| « En vacker bok och en förtjusande man | Beskjuten » |
Ledig frukost och bokresention
I går var vi och storhandlade. Det innebär ju förståss att hela kylen och frysen fyllts upp méd mat och goda pålägg. Få frukostar är så ljuvliga som en frukost dagen efter man har storhandlat och man dessutom har en ledig dag så att man i lugn och ro bara kan njuta av den. I dag är en sån dag. Fiberhavregrynsgröt med div. frön och nötter samt rivet äpple och kanel. Min favvo gröt, helt klart. Till det en grov smörgås med philadelphiaost och vitlökssalami. Mmmmmm och kaffe såklart.
Sitter just nu med dagens påtår och inser att klockan är närmare 11. Mina barn kom inte och ville ha upp mig förrän klockan var närmare 10. Otroligt skönt när man jobbat tre nätter på raken i helgen. Så nu ska man väl vara utvilad? ![]()
I går läste jag ut min andra lästa bok av Mons Kallentoft. Den första jag läste var Midvinterblod. En riktigt otäck historia. Böckerna utspelar sig i Linköping med omnejd och handlar om en kvinnlig polis vid namn Malin. Mons har ett sätt att skriva som får det att gå kalla kårar längs ryggen när man läser. Karaktärskskildringarna är så detaljerade att man rikigt känner personerna i böckerna. Dock ska tilläggas att jag ine gillade hans sätt att skriva i början. Det tog en stund att vänja sig vid, men när man väl var "inne" i boken gav sättet som han skriver på en ytterligare dimension av mordutredningen. Det jag menar är förståss att man får veta vad den mördade personen "tänker" efter sin död. Hur han på avstånd följer mordutredningen och tycker och tänker om det som sker. Tog som sagt ett tag att vänja sig vid.

Den andra boken i serien om polisen Malin heter "Sommardöden". Om möjligt är denna historia ännu otäckare än den första. Fast på ett annat sätt. Jag blir illa berörd av att läsa om barn som far illa men samtidigt är denna bok så otroligt spännande att man inte gärna vill lägga den ifrån sig. Det jag också gillar med denna bok, och andra böcker i genren, är att man parallellt med mordhistorien får följa polisernas liv. Även i denna bok får man följa vad offren i historien tycker om mordutredningen, men vid detta laget har jag vant mig vid det sättet att skriva så jag behövde inte tid att "komma in i" boken på samma sätt som med Midvinterblod.

Båda böckerna får en 4:a av 5 möjliga av mig. Nu måste jag läsa nåt mera lättsmält innan jag ger mig på den tredje boken i serien: "Höstoffer".