Jag är en utpräglad morgonmänniska. Här om natten när jag jobbade så satt vi och pratade lite i fikarummet och jag beskrev hur otroligt härligt det är med en morgonjoggingtur. Att innan alla har vaknat kränga på sig joggingskorna och ut i den svala, friska luften och springa. Att det är en helt obetalbar känsla och äkta välbefinnande. Inser efter en stund att jag inte får medhåll. Några par ögon stirrar med något konstigt i blicken på mig och ser totalt oförstående ut. Nån kunde medge att det ju är skönt efter en sån runda att sätta sig och äta frukost... Men det var ju inte riktigt så jag menade, även om även det är en höjdare.

Plötsligt går det upp för mig. ALLA älskar inte tidiga morgnar! Det är ett ganska märkligt faktum enligt mig. Men så är och förblir jag en äkta morgonmänniska. Blodcirkulationen är på topp, min kreativitet och energi likaså. På morgonen. På kvällen går det mesta lite långsammare.

Men visst är det lite så attt det ofta uppfattas som lite hurtigt att vara morgonpigg? Lite bättre liksom? Men jag kan intyga att det nog är lika svårt för mig som morgonpigg att tvingas vara vaken nattetid som det är för många nattmänniskor att gå upp tidigt på morgonen. Allt nattjobb har fått mig att inse att det nog är så alla som är kvällspigga känner det. Lite som tortyr att kliva upp tidigt. Jag tycker det är något av tortyr att tvingas var vaken och alert på natten. Det GÅR, förhållandevis riktigt bra faktiskt. Men det är otroligt jobbigt!

Så för att se något positivt med allt nattjobb (förutom det faktum att jag faktiskt har ett roligt och stimulerande jobb även om det råkar vara just på natten) så har min förståelse för alla natt/kvällsmänniskor ökat. Jag har även insett att detta med om man är pigg eller trött på morgonen (generellt sett alltså) nog är något fysiologiskt och medfött. Jag tror att man är det man är liksom. Det är så tydligt att jag och min man, till exempel, är olika på den här punkten. På kvällen fryser alltid jag. Tar gärna på mig två-tre täcken medan han är varm som ett element. På morgonen är det tvärtom. Jag är varm så jag håller på att krevera medan hann är ganska frusen. Tror det har med blodcirkulationen att göra helt enkelt. Och att kroppen varvar ner inför kvällen för endel och varvar upp för en annan är nog helt enkelt inte något som man kan göra något åt. Och tur ät väl det.För hur skulle världen se ut med bara morgonpigga människor?