Har funderat på en sak... På twitter, eller facebook har jag sällan några större problem med vad jag ska skriva. Där slänger man ju bara ur sig det man för tillfället har i huvet och ibland blir det ju riktigt banalt och tråkigt men kanske lite en aning kul i bland också. Kanske lite mera så man ska göra i bloggen... Bara slänga ur sig det man har i huvet och inte fundera så mycket på om nån kan tänkas vara intresserad av att läsa. Så, hedan efter ska här uppdateras lite oftare. Härmed förklarar jag krig emot prestationsångest och krav på roliga och intressanta texter, helst med bilder. Ibland blir det säkert långa djupa funderingar ch ibland totalt intet sägande.

I dag har jag ryckt in extra på jobbet. Kändes faktiskt kul att åka och jobba när hon frågade. Kan ju ha att göra med att jag suttit och glott på en dataskärm och knåpat med en rapport om skolhälsovården hela dagen. I alla fall så hade jag redan två av tre barn hos kompisar, Elias som var här med en kompis fick helt sonika åka till sin kompis istället. Kollade med kompisens föräldrar först och det var helt ok. På jobbet verkade det först som om jag knappt behövdes (ett vanligt fenomen på jobbet, kanske är vi så vana vid en hög arbetsbelastning att mera normal belastning inte känns alls?) men sen så blev det ju ändå så att jag knappt hann ta rast. Det var inte stressigt egentligen. Jag hade alldeles lagom mycket att göra (att rasten blev lidande var nog också lite mitt eget fel, ni jag ska bara...). Jag gillar när jag har lite att pyssla med men inte mer än att jag känner att jag har koll på läget. Så var det i dag. Hann springa runt och leta efter en kisse-dunk till ett urinprov utan att känna en überstress av att jag inte hittade den med en gång. Jag hann stå och småprata med en patient som legat inne mycket hos oss. Hann hjälpa en lite kille att hitta en rolig film att titta på också. Utöver sedvanliga sjuksköterskeuppgifter alltså. Så skönt när man kan känna att man har tid att göra det där lilla extra. Jag tror att det uppskattas faktiskt.

Så efter en sån kväll på jobbet känner man sig glad och nöjd när man kommer hem. Har bara lite kvar på min sista rapport för terminen också. Så jag tycker att jag hunnit med en del i dag: Pluggat (skrivit bakgrund, metod, syfte och halva resultatet på rapporten, bara lite resultat och diskussion kvar), haft utvecklingssamtal med Elias (som by the way gick hur bra som helst, hans fröken hade knappt nåt att anmärka på, Elias är ju snart klar med boken de har i 1:an och han är tidig för sin ålder både vad gäller läskunnighet och koncentration osv, då blir man stolt som en tupp!), skjutsat Engla till en kompis och så skjutsat Elias till sin kompis och jobbat. Och jag är inte ens trött! Tror att jag får energi av att känna att jag gör nåt bra. När jag känner att det funkar med skolan och jag får nåt gjort, när det flyter på på jobbet och jag känner att jag gör nytta. Då får jag ny energi! Fast andra dagar är det ju bara tvärtom. Försökte verkligen med min rapport i går och skrev inte en enda rad!! Hade sprängande huvudvärk hela dagen och tänkte mycket på en nära släkting som inte mår bra alls. Tung dag helt enkelt. Men, det kan tydligen vända snabbt.

Det kanske trots allt är så att i morgon är en annan dag. Ska försöka komma i håg det nästa gång jag har en sån där dum och jobbig dag!

Nu hälsar jag bloggvärlden god natt, själv tänker jag ta ett varmt bad före läggdags.