Fick ett sms av en kompis där det stod: "Längesen någon hörde från dig.." och jag har inte ens reflekterat över att jag varit lite osocial! fast det har jag kanske inte egentligen heller, träffade ju Måledals så sent som i går... Men mina pluggkompisar, DE har jag ju knappt hört av på ett tag och helt ärligt så är det nog mitt fel. Jag jobbar eller pluggar ju typ hela tiden. All ledig tid går till familjen och hälsan. När jag är ledig så är det tyvärr lite så att jag helst bara vill krypa upp i en skön fåtölj med en bok och inte behöva tänka, ja eller jogga förståss...

Problemet med mina sjuksköterskekompisar är lite så att alla ju jobbar ganska så oregelbundet att det alltid är nån som jobbar. Trixigt värre. men jag klagar inte, visst vore det gött att kunna träffa vänner lite oftare, det vore det verkligen, men samtidgt så består ju livet av perioder. Vissa perioder har man mycket tid till vänner och egna intressen, andra perioder fylls livet och tiden upp av annat. Det är då man får prioritera. Jag vill inte direkt påstå att jag prioriterar bort mina vänner, men jobba MÅSTE jag, plugga MÅSTE jag och ja, familjen är viktigast. Men en och annan snabbfika ska man väl kunna klämma in. Gäller ju bara att vi alla kan klämma in den ungefär samtidigt.

Nu ska jag natta barn och sen, ja ni fattar va, läsa en bok!