Har inte hunnit eller egentligen inte orkat uppdatera här efter hemkomsten. Jag hade det väl ganska så ok i Norge, men är inte jättesugen på att åka igen. Dessvärre så ser det fortfarande mörkt ut på jobbfronten här hemma. Timanställningar har jag två stycken, varav den ena egentligen bara krockar med jobbet på barnkliniken, vilket är otroligt stressande. Jag vill bara så otroligt gärna ha ett vikariat (eller egentligen ett fast jobb) så jag vet vad jag har och när jag jobbar. Jag vet att jag tjatat om detta tidigare men inget ljus i tunneln än. Jag bara fattar inte att det ska vara så himla svårt?! Känns lite som om jag satsat min tid på helt fel kort. Många av mina studiekamrater har fått vikariat och detta efter att ha haft sommarjobb och extra jobb där de fått sina vikariat. Där jag gjorde mina extra timmar osv krävs det ju vidare utbildning samt så var det nästan inga som fick stanna efter sommaren. Jag var ju inte ens med på LAS-listan, så jag låg pyrt till.

Så, det ser dessvärre ut som om jag måste åka till Norge igen. VILL INTE! Men pengar måste man ha. I balnd så tänker jag att det skulle vara så skönt att skaffa sig nån liten lägenhet (ja ja där familjen i alla fall får plats) och så kanske bara en bil så vi kn leva lite billigare, så att jag inte måste ha blåslampa i rumpan hela tiden. Alla räkningar som dimper in gör ju att man får ångest bara av att titta på dem.

Vet helt ärligt inte hur länge till jag orkar ha det så här.