Familjeliv enligt Ebba Välkommen till min blogg! Här skriver jag om allt som rör sig i mitt lilla huvud och det är inte lite det! Allt från djupt filosoferande till hur man får i hop vardagen med barn/man, plugg och jobb. Förövrigt är jag en glad 3 barnsmamma som tyvärr gåt lite över gränsen till 30... Jobbar som sjuksköterska på en barnavdelning och kämpar just nu för fullt med att skaffa mig en specialist utbildning till barnsjuksköterska. :)

Ännu en dag av solsken, ännu en dag när snön sakta kommer att smälta. Åååå att man kan får uppleva en sån här vinter/vår!! Jag trodde faktiskt inte att det skulle hända nånsin mer. Att det kommer MYCKET snö, som ligger från december till mars, så att barn och vuxna kan ha roltigt i snön. Och så när vårlängtan kommer i mars, då tittar solen fram med sina värmande glädjande strålar. Det är bara så härligt och man blir så GLAD! Allt känns lite lättare när solen skiner. Jag märker hur bra jag mår när årstiderna har sina "riktiga" växlingar.
Människan är nog inte gjord för att leva i mörker.
Har samlat på mig lite vårtecken (tidiagare år har jag inte känt att det är nån vits med att leta vårtecken eftersom det egentligen aldrig blivit nån riktig vinter). Men här kommer några i alla fall:
1. Barnen tog med sig kulor till skolan. Det måste ju innebära att det finns barmark på skolgården. ![]()
2. Det går hur bra som helst att sitta i solen på altanen med endast en extra tjocktröja på sig och läsa.
3. Jag har fått prickar på näsan.
4. Man ser hur det droppar från taket.
5. Och ett annat säkert vårtecken: barnen börjar tjata om att de behöver nya skor... Nya vårjackor osv. Nu kan de ju ha vinterjackor/overaller ett tag till men snart är det dags..
6. Vi ska ta fram husbilen om mindre än 2 veckor. ![]()
Längtar tills mina krokusar tittar upp i rabatten, men de har ännu drygt en meter snö att forcera först... ![]()
vad har Du hittat för vårtecken?
Fick för ett par dagar sen chansen att testa lambi kids toalettpapper. Sött mönster och mjukt mot rumpan! Detta är inget jag beställt eller bett om, utan fick det hemskickat helt gratis, som reklam antar jag.
Som grädde på moset fanns i paketet en lambitz (ett litet lamm i plast med färgburkar så att man kan måla den), Engla la beslag på den på en gång!
Ska fota den när hon målat den. På lambikids hemsida kan man även måla en "virtuell" lambitz. Lite kul kanske?
För jag får ju inte måla den riktiga...
Lite kul att få varuprover hemskickade sådär. Så, TACK Lambi!
Så här ser kids lambi papprerna ut:


Vår!!!! Äntligen, ÄNTLIGEN är den här!! Snön har fortfarande sitt värmande tjocka täcke svept över marken, men solen skiner från en klarblå himmel och termometern visar på +8 grader. Över nollan och solen skiner. Jag sitter på altanen med en vetenskaplig artikel i min hand, jag hör hur snön liksom knastrar och då och då ett litet ras när smält snö rasar ner mot marken. Fåglarna kvittar som aldrig förr. På vägen har en liten å uppstått i isen där smältvattnet rinner. Våren porlar fram och snart så kommer det att spritta sprudla och forsa av grönska i skog och mark.
Våren är härlig på ett helt annat sätt än sommaren, den är ny, ren, och uppfriskande. Den kommer med ljus och hopp om att mörkret ännu en gång fått ge vika. Och jag vill inte ha det på något annat sätt. Jag älskar våren, på våren, sommaren på sommaren, hösten på hösten och vintern på vintern. Jag behöver naturens växlingar för att kunna njuta av att tiden går.
För visst skulle man inte njuta av att löven spricker fram, att snön smälter och solen ännu en gång börjar värma, om den alltid gjorde det?
Välkommen härliga vår!!

Lördag betyder lördagsgodis och melodifestival i vår familj. I alla fall på våren. Nåväl, Engla älskar geléhallon och i går fick jag veta varför:
"Mamma, vet du varför jag älskar de här?" (säger Engla och visar ett geléhallon) "Det är för att det är som blött vatten i".
Har nog blivit lite arbetsskadad. Eller i alla fall pluggskadad. Fick ett mail av min kollega som jag skriver uppsatsen i hop med och vips så satt jag fast. Alltså jag fastnade vid datorn. Med skolarbete. Helt oplanerat. I en timme. En SÖNDAG!
Under tiden hann dottern ringa till S.O.S alarm och jag vart tvungen att be så hemskt mycket om ursäkt och sedan förklara varför man inte ringer till SOS bara för att mamma är tråkig och sitter vid datorn. Att det INTE betecknas som en nödsituation. Även om jag till viss mån kan förstå om det kan upplevas som en nödsituiation, för en 5-åring...
Men summa sumarum: Jag fick lite plugg-grejer gjorda, och dottern har fått en genomgång i vilka situationer det är ok att ringa SOS. Och jag kan nu leva i trygg förvissning om att min dotter kan nummret till SOS, i fall en nödsituation skulle uppstå.
Ganska ok eftermiddag ändå. ![]()
och nog hade jag väntat mig att NÅN skulle komma i håg att gratulera på namnsdagen!!
Nej, det hade jag faktiskt inte väntat mig. Namnsdagar brukar ju inte firas längre. Lite synd tycker jag. När jag var lite uppmärksammades alltid namnsdagen på något sätt. Ofta genom att en chokladask eller en chokladkaka låg vid min kopp på frukostbordet. Mysigt!! Tyvärr har jag inte fortsatt med denna sed här hemma sedan jag blev vuxen. Ett tag funderade jag på att köpa nån liten present istället för godis, eftersom jag tycker att mina barn ändå får i sig alldeles för mycket godis. Men allt som oftast rinner tiden i väg och så har man glömt ännu en namnsdag. Men i rättvisans namn brukar jag missa mina egna namnsdagar också.
Det är lite kluvet tycker jag, det här med bemärkelsedagar. Det är ju hur mysigt som helst att bli uppmärksammad och i hågkommen. Att nån har tänkt på en det tycker vi väl alla om? Men så måste det inte heller alltid vara nåt som kostar eller så. Tycker att det finns en risk att barn blir lite bortskämda med SAKER eller GODIS när nåt ska firas. Kanske man helt enkelt ska börja med att den som har namnsdag får välja vad som ska ätas till middag? Eller att den som har namnsdag får en krans med blommor runt tallriken?
Nu blev jag ju kanske lite firad trotsallt om jag tänker efter, i morse när vi vaknade kom Engla ner och sa: "Frukosten är serverad!" Hon hade dukat och plockat fram allt hon nådde. Gullungen. Fast inte visste hon att mamma hade namnsdag, hon ville nog bara hjälpa till i största allmänhet. Och kanske är det väl det som ändå betyder mest? Att någon gör något fint för nån annan, oavsett dag eller namnsdag?
Hur firar ni namnsdagar? Eller, har ni nåt förslag på hur man kan uppmärksamma dagen lite extra?
Det är vad denna dagen erbjudit och kommer att erbjuda. Började dagen med att skjutsa barnen och sen satte jag mig vid datorn. Fick ganska mycket gjort i pluggväg faktiskt. Känns verkligen som att vi är på G med uppsatsen nu. Bara några berg som ska bestigas eller kastas i havet först...
Men som sagt, vi är på G och jag tror att om vi jobbar på så blir vi nog klara i vår. ![]()
Solen har bjudit på sina strålar i dag och det gör ju att man längtar ut!! Tyvärr har jag en massa ipod strul fortfarande så jag har inte kunnat regga mina rundor, och i dag gav jag mig ut igen. HALT var det och lite segt, men så skönt! Att jogga i solen ger verkligen ny energi!
Ja, jag fick faktiskt så mycket energi att när jag hade hämtat barnen satte jag i gång med brödbak, går väl sådär, men jag hoppas att det blir gott! Brödbak är inte min starka sida, jag föredra cupcakes och sånt, men jag får väl öva på brödbak också...![]()
Så i kväll tar vi det lugnt. Vi går mot strömmen och tittar INTE på let's dance (som jag förstått att de fletsa svenskar gör på fredagskvällen?) istället brukar vi hyra en film som alla i familjen kan se. I kväll blir det "Land of the lost", en familjekomedi som jag hoppas ska vara bra. Fredagsmys!!
Vad gör ni för fredagsmys?
Nu var det längesen ni fick höra söta inlägg av barnen i denna familj. Nu börjar de ju bli stora så de söta kommentarerna kommer inte lika ofta,men fortfarande ibland så... ![]()
Engla vid frukostbordet:
"Mamma, jag älskar dig lika mycket som Gud, för Gud är ju världens bästa pappa och du är ju världens bästa mamma!"
Goaste ungen hela dan!!
Eller vad säger ni?
(dessa bilder är drygt ett år gamla).




Satt och läste denna artikel:
http://www.aftonbladet.se/vader/article6667604.ab
Skribenten verkar salig över att ett milt regn område med snöblandat regn är på väg in över södra Sverige. Jag ser mest slask och blask framför mig. Visst vill även jag att det blir vår, men helst genom att solen värmer och snön sakta smälter i takt med att den värms upp av solens härligt värmande strålar. Solen som just nu skiner får gärna fortsätta att skina. Snön som gnistrar så fint får gärna fortsätta att gnistra. Ett litet tag till. Sen vill jag ha riktig vår. När krokusarna sakta tränger sig upp i rabatten, när vindarna känns ljumma mot kinden och när vitsipporna färgar skogsdungen vit...
Kom just in från en promenad i ett vitt landskap med gnistarnade snö. 2 minusgrader och solen värmde på näsan. Sånt väder vill vi ha. Hoppas verkligen inte att det kommer en lång period med regn nu...
Det här med fullkornsprodukter, GI, motion och att äta regelbundet och dra ner på sockret osv. Allt detta är ju bra för att MÅ BRA. Men av nån anledning så är det viktreduction som verkar vara huvudmålet. "Gå ner si och så många kilon i veckan!", "du märker resultat efter bara en vecka!", "Skaffa dig fettförbrännande muskler!" När jag tycker att det huvudsakliga målet borde vara att må bra och trivas med sig själv. OM målet nu är att må bättre så behöver man ju inte vänta särskilt länge på effekt av ändrade levnadsvanor. Piggare och gladare blir du redan efter en joggingtur. Effekten sitter i längre om du fortsätter.
Motion föder kreativitet och när du känner dig kreativ, blir du ännu piggare och gladare. Lägg här till ett regelbundet ätande så att ditt blodsocker ligger stabilt så får du även ett jämnare humör.
Lätt som en plätt, eller hur?
Nu fattar ju jag också att det inte riktigt är så enkelt. För när vågen blir viktigare, när de smala idealen fyller medierna så blir det svårare att glädjas över positiva effekter som att man är piggare och gladare. Ett hekto upp eller ner betyder plötsligt mer. Då blir det lätta så att man deppar, tappar sugen och återgår till gamla vanor. Upp som en sol, ner som en pannkaka.
Precis så har det ofta varit för mig. Fortfarande får jag betämma mig för att jag duger som jag är. Jag äter inte sunt för att i första hand gå ner i vikt (även om det är en bonus) utan för att jag vill vara pigg, glad, stark och kreativ. Jag har så tydligt upplevt de positiva effekterna av att leva sunt, när jag åt (en aning slaviskt ska erkännas) var tredje timme, frossade i frukt och grönt, avocado och nötter. Joggade på morganarna 6 av 7 dagar i veckan. Detta gjorde jag för att jag MÅDDE BRA av det, jag hade inte nån sjuk bild av att man måste späka sig själv. Energin jag fick av att springa på morgonen räckte ju hela dagen och jag ville inte vara utan den!
Men på något sätt halkade jag av banan. Jag blev sjuk, fick först en rejäl influensa, sen lunginflammation på det, jag var dålig i en månad och orkade aldrig ta mig upp igen. Sakta smög sig de gamla vanorna på mig och jag satte inte stopp i tid.
Så sitter man då här. Har gått upp ca 10 kg i vikt och känner åter misströstan över att man väger för mycket. Jag vill inte leva ett liv där vikten får spela en så stor roll! Varför ska det vara så svårt att komma i håg att jag tar hand om min kropp för att jag ska må bra. När jag "unnar mig" en godispåse gör jag ju egentligen inget bra för mig själv. Jag vet att jag mår illa efteråt. Jag vet att jag får ont i huvudet av sockerruset och ändå så "unnar" jag mig själv det. Hur knbäppt är sinnet funtat egentligen?
Nej, man får bestämma sig för att UNNA sig att ta hand om sin kropp. Att äta och göra det som kroppen mår bra av. För det viktigaste av allt måste väl ändå vara att man orkar vara den mamma och människa man vill vara?
Så där ja, nu har jag peppat mig själv en aning hoppas att även du blev lite peppad. För att oavsett vad man väger så mår alla bra av regelbundna måltider och motion. Och därmed är inte sagt att man inte får sätta guldkant i bland. Så länge guldkanten inte sitter på för jämnan... ![]()
Bra saker som numera går att köpa hyffsat billigt i storpack på mataffären (som underlättar det sunda livet):

Citroner brukar finnas att köpa billigt i nät. Håller sig frächa länge och sätter piff både på kolsyrat vatten, på avocadomackan eller i maten.

Avocado går också bra att köpa många i nät. De kan ibland vara en aning omogna, men låt dem ligga framme så har du avocado för hela veckan. Känn bara på dem så att alla inte är mogna precis när de köps, då ruttnar de ju ganska fort. Ett tips är att lägga dem som mognat i kylen, då håller de sig lite längre. Avocado behöver ju förövrigt inte presenteras vidare, de är ju bra till allt! På macka, i maten, till frukost, till mellis och inte minst till guacumole! ![]()

Frysta bär. Jordgubbar, hallon, blåbär osv. Köp det som för tillfället säljs billigt eller köp i storpack. Frysta bär blir ju inte dåliga (även om problemet snarat är hos oss att de tar slu för fort...) Bär är förövrigt bra att ha hemma när suget sätter in. Mixa frysta bär med yoghurt och söta eventuellt med lite honung eller banan. Mumma! Perfekt mellis!
I helgen var det extremt snöande, i dag är det extremt kallt (-22,3 visade termometern vid frukosten). Extremväder på extremväder alltså. Och som människor kan vi bara anpassa oss. Vädrets makter rår vi inte på. Ser en och annan hundägare som trotsar kylan och är ute med hunden, själv är jag hemma. Ska på allvar komma i gång med uppsatsen är det tänkt. Min lilla bettan startade inte i dag, eller jo, efter många om och men startade den, men motorn dog ganska omgående när man släppte gasen, Tomas fick visserligen i gång bilen pordentligt, men då var det ju bara det 2 mm tjocka lagret med is på insidan av bilrutorna. (Bilens insida är inte gjort för att skrapas, tar eveigheter eftersom skrapan bara tar en mm åt gången typ). Så Tomas körde barnen. Nu får man bara hoppas att solen värmer upp bilen lite så att jag kan hämta barnen sen i alla fall.
Något säger mig att vi kommer att få en extrem sommar också. En extremt varm sommar. Ytterligheter brukar väl följa på varandra...?
jag älskar snö, jo, det gör jag! Men nu tycker till och med jag att det räcker... Barnen börjar tvivla på att det nånsin blir vår och om lite drygt en månad ska vi i väg med husbilen... Ja, det är ju så att man misströstar en aning, MEN som infödd och uppvuxen norrlänning så vet jag ju att när mars-strålarna börjar värma så smälter snön ganska fort. Fast nog är det finare med vitt och gnistrande än med snöslasket som följer i töväder..? Önskar man kunde få ha denna snön lite till, och sen bara PANG så är det barmark och vår... ![]()
Fler bilder på vårt hus efter ännu en natts snöande:

Vår framsida efter att Tomas röjt, vi blev aning sena till kyrkan i dag..

Nackdelen med dessa snövallar är ju förståss att det skymmer sikten för trafiken en aning... Det är med livet som insats som man backar ut från uppfarten... ![]()

På sommaren är här en kan upp från vägen till vår trädgård, sen ett staket, nu MASSA SNÖ!

Min lilla säkra gamla Bettan, hon blev lite insnöad efter nattens snöande, men ut kom jag när jag skulle till affären, krävdes bara lite pumpande på gasen lite "gungande" fram och tillbaka så var jag loss! ![]()

Nu är Pepsis gamla "bur" HELT full med snö, man ser typ inte det lilla huset hon bodde i och det står ändå en knapp meter upp från marken...
Som sagt, lite sol på det här och jag trivs ett tag till. Snö är vackert och så kan man ju ha så mycket roligt i den! Skidor, pulka, snögrottor och SNÖBOLLSKRIG! ![]()
I natt har det snöat MYCKET är i småland! Och ven förra natten kom det en hel del. Så nu är man snudd på insnöad!
Har jobbat i natt och har ju under nattens gång sett snön vräka ner. Tänkte, att det är ju tur att bilen står under tak så den i alla fall inte är helt öbversnöad när man ska hem. Väl på väg hem var det inte direkt plogat... Utfarten till p-huset var i och för sig plogad, men på nåt sätt hade det nog plogats en bra studn innan jag skulle hem för på marken var det nog närmare 20-30 cm snö OCH en plogvall, bara att gasa och ta sig igenom. Vilket gick galant!
Hade haft mycket på jobbet i natt och var ganska uppe i varv (blir lätt så när man har saker att göra hela natten) så jag betsämde mig för att åka och handla. Stormarknaden öppnar 7 så jag passade på att handla hem lite gott till i kväll.Men redan här började man ledsna en aning, var inne på affären max en kvart och var tvungen att sopa av bilen och skrapa rutan ändå. fortfarande kände jag mig dock inte så trött så jag drar vidare till Jönköpings loppis i tändsticksområdet. Här har man genom tiderna gjort mer än ett fynd! Mest fyndar man ju kläder till Engla, finns otroligt mycket till småtjejer, men jag har även gjort ett och annat fynd åt mig själv. En tunika i dag till exempel, inte så märkvärdig men nog ganska snyggt till ett par tajts 5 kr kostade tunikan så det är ju inte heller hela världen om man inte skulle använda den...
Åt Engla fyndade jag som vanligt ganska mycket. Hon fick ett par jättefina fodrade, lite pösiga jeans (de såg inte ut att vara nämnvärt mycket använda). En snygg tröja med huva och dragkedja, två härliga sommarklänningar, varav en nog blir fin som skolavslutningsklänning (knallrosa!) och en t-shirt med paljett-tryck. Engla blir alltid lika glad när jag kommer hem och har varit på loppis... att kläderna kostade 10 kr plagget är bara en bonus!!!

Visst blev hon fin?! ![]()
När jag skulle hem från loppisen var det inte helt enkelt att ta sig ut från tändsticksområdet, bilar stod parkerade (kört fast?!) lite överallt och det var inte plogat alls. 30 cm snö, minst, men det var inget problem för min lilla opel. Hon tog sig ihärdigt fram genom snön och gled, eller tja, skanske snarare skuttade, fram genom drivorna förbi andra fastkörda bilar. Lite snopen såg en dam ut, som hade en mycket större och finare bil än jag, men hon kom ingen vart alls. Hemligheten stavas DUBBDÄCK.
Tog mig hem, om än sakta, på sliriga snötäckta gator och det var inte förrän jag skulle upp på garageinfarten som lilla Bettan (min bil) var tvungen att ta ny sats för att komma in på avfarten. Men det gick på andra försöket!
För att ta mig in i huset var jag sedan tvungen att pulsa med snö upp till knäna...

Nu syns inte staketet längre...

Här bodde vår kanin Pepsi innan, tur för henna att hon slipper denna bur nu...

Tomas har skottat hela förmiddagen, även altanen, men nu har vi två stora snöhögar på drygt 1½ meter framför altanen istället...
Och det snöar fortfarande...